JOSEF FRANK. "Plan de Paris", skåp, Firma Svenskt Tenn, tidigt 1950-tal

JOSEF FRANK. "Plan de Paris", skåp, Firma Svenskt Tenn, tidigt 1950-tal, modell B2144, valnöt, dörrarna tapetserade med Truschet och Hoyaus karta över Paris. Rektangulärt på hög benställning, gångjärn i mässing, dörrarna med tunna lister i valnöt och tapetserade med handkolorerad faksimil av Olivier Truschet och Germain Hoyaus karta som visar Paris 1550 (den s.k. "Basel-kartan" då det enda kända originalet förvaras på Universitätsbibliothek Basel). Invändigt med två hyllplan, höjd 132, 132 x 38 cm. PROVENIENS Ursprungligen inköpt av en professorsfamilj i Stockholm och sedermera placerat i familjens fastighet i Båstad. Förvärvat i början av 1990-talet av nuvarande ägare, tillika en professorsfamilj, i samband med övertagandet av ovan nämnda fastighet. HISTORIK När Josef Frank våren 1934 inledde sitt samarbete med Estrid Ericson var han redan etablerad som en av samtidens ledande arkitekter och möbelformgivare, och framgångarna kom att fortsätta under de dryga tre decennier som han var verksam vid Firma Svenskt Tenn. Till de mest framstående, och tillika lekfullt egensinniga, möbler som tillkom under denna period hör de exklusiva skåp och byråar vilka tapetserades med olika tryck eller textilier. Dessa var ofta ett direkt resultat av det kreativa samspelet dem emellan och upprinnelsen står att finna redan före samarbetets tillkomst. Innan Frank anlände till Sverige hade han för sin firma Haus & Garten utfört skåp klädda med olika textilier. Parallellt i Sverige hade Estrid Ericson, under en utflykt med poeten Bo Bergman till Carl von Linnés Hammarby, sett Linnés sovrum vars väggar var tapetserade med hundratals blomsterplanscher. Denna upplevelse inspirerade henne att i sin nya våning, inredd av Uno Åhrén, låta tapetsera sovalkoven med akvarellerade kopparstick ur en fransk flora. Efter några år mynnade samarbetet dem emellan ut i den gemensamma innovationen att klä skåp, och sedermera även byråar, med floramotiv. Initialt användes planscher ur Palmstruchs flora, och i ett senare skede ur Lindmans flora. Denna beklädnadsteknik kom att bli ett återkommande inslag i tillverkningen av exklusiva möbler. Utförandet kunde varieras genom olika modeller och material såsom chintz och läder eller, mer sällsynt, genom tryckta planscher med ovanligare motiv såsom fåglar eller apor. Till de mer sällsynta motiven sällar sig skåp klädda med tryckta kartor. Under åren 1937–1943 utfördes ett fåtal skåp tapetserade med Georges Peltiers karta över Paris, och år 1952 visades ett skåp med en karta över London på Nationalmuseum. Att även det föreliggande skåpet tapetserades med en karta hör väl samman med dess första ägares intressen, då det förvärvades av en professorsfamilj som vurmade för såväl kartografi som historia. Att Frank här återkommer till just Paris som motiv väcker frågan om vad hans förkärlek för den franska huvudstaden bottnade i. Valet av motiv kan mycket väl ha sin förklaring i personliga preferenser hos såväl den historieintresserade beställaren som hos Frank själv. Franks relation till staden var otvivelaktig, inte minst genom hans medverkan vid världsutställningarna både 1925 och 1937. Om perspektivet vidgas bortom det rent personliga framstår motivet dock som synnerligen välvalt i ljuset av den situation staden befann sig i vid tiden för skåpets tillkomst. Truschet och Hoyaus karta över Paris från 1550 skildrar en detaljerad och livfull stad med vindlande gator och kända landmärken under den franska renässansens höjdpunkt, när Paris utgjorde en av Europas centrala kulturella mittpunkter och smältdeglar. Denna historiska bild speglar väl stadens återfödelse under det tidiga 1950-talet, när Paris efter krigsslutet åter trädde fram som ett ledande intellektuellt och kulturellt centrum. Detta är en parallell som knappast torde ha gått den intellektuella professorsfamiljen förbi. Man bör emellertid inte bortse från Estrid Ericsons möjliga inverkan på det tapetserade skåpets tillkomst; Florabyrån var trots allt deras gemensamma skapelse. Ericson besökte gärna antikvariat i sin jakt på material och inspiration, där hon bland annat fann ”floror” vars planscher hon skar ut för att tapetsera skåp och byråar. Kopparsticken till det ovannämnda skåpet med apor, hämtade ur Comte de Buffons Histoire Naturelle från 1749, var ett sådant fynd. Det går inte att utesluta att även den föreliggande kartan hittades av henne av en slump – ett exempel på vad Frank själv senare kom att formulera som slumpens inverkan i inredandet: en accidentism. LITTERATUR Ritningarna finns bevarade i Firma Svenskt Tenns arkiv med modellnummer B2144, och med noteringar ”Tapetserade dörrar” samt ”Pariskarta”.

Stima:€178,936

Vedi tutti gli oggetti diStockholms AuktionsverkoOrologi & Pendole